Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ga, ja motsatta Lärotroper förekomma. Som Princip synes
den mig dessutom alltför obestämd. Ty betyder den att
hela Bibeln, från Genesis till och med Apokalypsen, är
gudomlig uppenbarelse, hvilket ostridigt följer af den fordna
hyper-orthodoxa och krassa, men dock konsequenta
Inspirations-läran? Eller betyder det endast att den gudomliga
Uppenbarelsen finnes i Bibeln, ehuru uppblandad med mycket
annat? Detta sednare yrkas nu äfven af sådana som vilja
passera för Supranaturalister, t. ex. Bretschneider (nb.
Grundprincipien der evangel. Theologie, en stridskrift mot
Hahn). Antages detta så följer, icke endast att de
dogmatiska och religiösa guldkornen måste utbrytas ur berget
utan äfven att de sedermera måste sofras och renas från
vidlådande temporelt och lokalt slagg. För en sådan
process kan ej finnas någon annan verkmästare än Förnuftet;
och derigenom stå vi directe på Rationalismens grund
och botten. Man afhjelper ej heller detta derigenom att
man skiljer mellan förstånd och förnuft, ty i all Vettenskap
ingå nödvändigt beggedera.
Lärobyggnadens helt och hållet exegetiska grund tyckes
således ej vara den säkraste. Jag fruktar också att dess
båda hufvudpelare, Arfsynd och Satisfactio vicaria, icke
stå rätt fast till och med på denna exegetiska grundval,
och att den vanskapliga tvärbalk hvarigenom man vill
förena dem, nemligen det krassa Imputationsbegreppet af
främmande Synd och främmande Förtjenst, står i annat
afseende ännu osäkrare. Dem som ännu tvifla på
Arfsyn-dens bibliska obevislighet, nemligen i den bemärkelse och
utsträckning som Symb. Böckerna taga ordet,
hänvisar jag med full tillförsigt till Bretsclmeiders nyaste
arbete (1833) Ueber den Evangelischen Pietismus, der alla
de ställen i Gamla och N. Test., som pläga anföras för
denna besynnerliga Hypothes, äro exegetiskt och kritiskt ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
