Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nomgångna med sällsynt språkkännedom och
skarpsinnighet, äfvensom han i en särskild historisk afdelning satt
utom tvifvel att denna lära var alldeles oerhörd i Christna
Kyrkan ända till fjerde århundradet. Mina sista
tvifvels-mål i detta afseende, grundade på Rom. V: 12—21, äro
härigenom fullkomligt häfna. Vida betänkligare är
frågan om den exegetiska grunden för Satisfact. vic., den
likväl samme Författare äfven vill bortexegetisera, utan att
likväl öfvertyga mig, ehuru orimlig jag finner saken. Men
bokstafven måste gälla för oss Protestanter, och jag anser
för oredligt att vränga honom efter dogmatiska åsigter.
Mig synes troligt, efter nogaste öfverläggning, att Christus
sjelf varit öfver denna, halft judiska, halft hedniska, men
helt orimliga offeridé; men icke derföre hvarken Johannes
eller Paulus, som lefde och dogo i ruinerna — af ’h -spro/tr,.
Det synes mig tvert om alldeles nödvändigt för dessa
judiska NyChristna att begagna tillfället för att göra Idén
om en död Messias dräglig för Judarna, och om en
korsfäst GudaSon för Hedningarna, samt åtminstone öfvertyga
om onödigheten af alla vidare offer. Det bästa jag i detta
afseende läst är ett ungdomsarbete af De Wette, De Morte
Christi Expiatoria (1813) som jag rekommenderar. Hvad
i öfrigt den religiösa betydelsen af denna död angår så kan
jag ingalunda finna mig i den blott symboliska eller
allegoriska som Kantiska Theologerna tillskrifva den, eller,
ehuru med olika modifikationer, de Schellingska och
Hegel-ska. För en blott allegori, en poetisk barnslighet dör blott
en narr. Äfvenså litet kan jag förlika mig med den nu
moderna föreställningen (som jag äfven finner anförd i T:i
afhandling) att Christi död skulle innebära en garanti för
syndaförlåtelsen hos den bättrade. Ty huru skall den
skyldiges, ehuru förbättrades, benådning garanteras genom den
oskyldiges lidande? Eller skall Garantien gälla blott Guds
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
