Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vore en klagosång, oroar dem, utan att de kunna afhjelpa
det öfverklagade, helst då det, som vanligt, är ett inre
lidande. Det sista halfåret jag tillbragt har varit i många
afseenden det olycldigaste i min lefnad. Vid min återkomst
från Riksdagen möttes jag här hemma af Choleran, som
väl skonade mitt hus, men ändå vållade mycken oro och
bekymmer: Derefter föll jag, i October, in i en svår
hypo-kondrie, som är ett olyckligt arf i min slägt och dessutom
kanske äfven hade andra orsaker som det icke hör hit att
omtala. Det är en olycksalig sjukdom, ty liksom den gulsjuke
ser allting i gult, så ser den mjältsjuke allting — sådant
det är. I November förlorade jag min Mor. Hon var väl
gammal och mätt af lefvande o. förlusten borde alltså ej
vara mig oväntad, men under nuvarande förhållanden
verkade den ändå dubbelt sorgligt på mitt nedslagna och
förmörkade sinne. Och sedan min Mågs fortfarande
sjukdom och Disas tårar! I December fördes han in från
landet och dog af Hektik Nyårsdagen. Hans sjukdom hade
från början endast varit nerffrossa och han var af naturen
ingenting mindre än hektisk; men vårdslösa Läkare och
ett oförsigtigt bruk af Chinasalt gjorde att sjukdomen
kastade sig på bröstet. I öfrigt hade mannen en ovanligt stark
kroppsbyggnad, var genom resor och läsning mer bildad
än de fleste af hans yrke och utmärkt verksam, bestämd
och fast. Disa hade fästat sig [vid] honom icke blott med
den första kärlekens liflighet, utan äfven med ett barns
oskuld, och lefde med honom i ett beständigt joller. Och
nu vid 22 års ålder på en gång Enka efter all sin lefnads
glädje! Hon har efter mig fått ett olyckligt arf, så mycket
olyckligare som det blir det enda, en öfverretlig
känslighet i förening med ett skämtsamt och jollrande lynne.
Det är som eld och vatten som fräsa mot hvarandra och
sönderslita ett menniskohjerta. Derjemte har hon som jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
