Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
se på sin syster, själen, ner derur: —
då men ej förr, är Edert Tempel färdigt,
och i sin ringhet dock den Högste värdigt,
en Evighetens vagga hvarest I,
I Tidens hittebarn, fån vexa till uti!
Doek — när det barnet fullväxt är oeh moget,
då lägges det uti en annan vagga
härutanför, oeh Våren höljer den
med gröna täcken. Kännen I det stället,
den stilla staden der de tyste bo?
Der sofva Edra Fäder före Eder,
I kommen sjelfve, Edra Söner komma
och lägga sig bredvid Er: maken åt Erl
Dock — der är rum i herberget. Ej sorl,
ej kif hörs der, en livar är der belåten
oeh tvistar ej med andra 0111 sin plats.
01 hvilken ville ieke hvila der,
i stilla kamrar, långt från verldens äflan
och sofva bort er. tid af evigt gyckel
som spänt sin lina mellan taken på
de dödas grafvar, dansande deröfver?
Der är en Fristat, der är allting lika,
den rike magrar der, den sköne grinar
med murkna tänder, sjelfva sqvallrels tunga
förlamas der, och ljuger icke mer.
Men rysen icke, ty de multna benen
få lif igen, och undanvälta stenen,
och himlalöften och odödligt hopp
gå som en morgon öfver grafven opp.
Ilvad kärt, livad dyrbart I på jorden haden
det mognar der som frukten under bladen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
