Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Georg A diers par res Skugga
till Svenska Folket.
Från Himlens Nordanland, från Polens stjerna,
Der Svenska skuggorna sin bostad fått,
Jag bringar Er min helsning, käre Landsmän!
Ty dyrbar är mig än den ringa vrån,
Knappt märkbar här, som kallas Svea välde.
Hur stort är allting här! hvad gyllne öar
I etherns stilla verldshaf simma kring
Med jettelunder, susande i vinden!
Dock — helst se’n tidens timglas runnit ut —
Det stora är det stora ej i rymden.
Och derför blickar än mitt öga gerna
Ner till den kära trakt, der Seveberget
Står som en åder uti Nordens panna,
Och Venern, med sitt Gustafsvik på strand,
Ej synes större en en tår på kinden.
Der lefver ändå hvad mig kärast var
Näst Fosterlandet. Gamla Fosterland,
Hvars välgång jag har tänkt och kämpat för,
Du jordens Riddarhus, du hjeltars amma,
Och ej blott hjeltars, sansningens och vettets
Och frihets, men den himlaburna Frihets
Som är förnuftets, som är lagens dotter,
Som med sin vågskål öfver jorden går
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
