Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och stora minnen stodo vakt kring henne.
Bland tidens vilda stormar väderdrifven
Hon styrde endast mot, med barnsligt trots,
Men ingen säker hand om rodret grep
Och ingen stjerna lyste hennes öga;
Hon måste falla, skulle landet räddas.
Nu är det annorlunda, och den Makt,
Som nu missbrukas, sitter ej på thronen.
Hon har ett Dagblad till sin kröningsmantel,
Och hennes lifvakt är i trasor klädd.
Hur dömmas skall, från Torneå till Ystad,
Om Statens värf och styrelsen af landet
Det vet blott hon, och drucken pöbel hurrar
Sitt glada bifall till orakelspråken.
Hvad stort och ädelt är, hvad ärofullt,
Det måste ner, det måste ner i gruset,
Ty ingen flygt förstår ett vinglöst slägte
Och allt som stiger är dess svurna ovän. —
De Svenska färgor voro blått och gult
Och kraft och ära klädde sig uti dem;
Men nu är smuts Er nationalfärg, lögnen
Er Hjeltedikt; och smädelsen är lös
Sex dar i veckan, hvilar knappt den sjunde.
Dess ögon speja i hvar enskild lefnad,
Dess öra ligger vid hvart nyckelhål. —
I Svenske män, är detta Eder frihet?
Skall Norden bli en stor Kannstöpar-verkstad,
Ett smutsigt herberge, der verkgesällen
Författar sjelf den vishet, som han trycker?
Hvart ädelt sinne måste vämjas vid
En uselhet så anspråksfull som denna;
Och ej blott vämjas, äfven stiga fram
Och kämpa vettets, kämpa ärans strider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
