Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiska vettenskaperna? Med andra ord, är det formella eller
materiella i elementarbildningen väsendtligast? Min tanka
härom borde vara bekant, åtminstone är den ofta yttrad.
Skolans afsigt är visserligen att bibringa kunskaper, men
ierjemte och väsendtligare, att skärpa och utviekla de
•örmögenheter hvarigenom kunskapen fattas, redes, göres
ijelfständig och lefvande. Frågan är i allmänhet mindre den
ivad de unga lärt, än den: ha de lärt sig att lära? Öfvas
minnet, redes begreppet, skärpes omdömet? Detta sker i
nin tanka bäst oeh säkrast genom de gamla språken, först
ieras Grammatik, sedan deras Litteratur, så vidt den kan
3mfattas. Delefvande språkens formlära är lösare oeh erbjuder
ärre fasta jemförelsepunkter. Att de, i verldens närvarande
^kiek, äfven måste läras af hvarje bildad man förstås af sig
■kjelf. Men deraf följer ännu ingalunda att det måste ske i
barn-idomen, oeh att dessa språk i Skolan skola trängas med de
Sdassiska, som i allmänhet torde passa bättre till grundval,
Iperföre att de innehålla verksammare bildningselementer
’för det unga sinnet. Erfarenheten har åtminstone hittills
»{visat, att den som genomgått en fullständig kurs i de gamla
• språken, både lättare oeh säkrare fattar de nya, äfven
obe-jtroende af åldern. Menniskobildningens omfång är nu
vid-Ijsträektare än förr; men fädernas sed att börja — med början,
i torde i allt fall ej vara så förkastlig. — Hvad de praktiska
Ijvettenskaperna angår, så tillhöra de egentligen icke den
ålder som faller inom Elementarläroverken, ligga också
kutom kretsen för den egentliga, all annan vettenskaplig
bildning förberedande humanistiska. Intrugas de likväl
dit, så bidraga de att öka den mångslöjd hvaraf
undervis-fningen i allmänhet lider. Emedlertid har 1820 års
Skolordning så till vida gifvit efter för den nyare tidens fordringar
som den inrymt några lärotimmar, men först på Gymnasium,
åt lefvande språken, oeh äfven derstädes anställt en lärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
