- Project Runeberg -  Samlade skrifter. Ny kritisk upplaga, kronologiskt ordnad / 8. 1836-1839 /
165

(1918-1925) [MARC] Author: Esaias Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

derföre blir, troligtvis ännu i århundraden, den första
folkundervisningen här för det mesta på vandrande fot.
De flesta försök att ändra detta från Presterskapets eller
Stiftsstyrelsens sida, möta dessutom andra och
oöfver-vinnerliga hinder, dels i folkets fattigdom, dels i dess
obenägenhet för dylika nyheter, troligtvis grundad på en
dunkel känsla af sådana kunskapers umbärlighet för den
arbetande klassen. De ibland allmogen, som vid
Riksdagarna mest ifra för en lärd folkskola, göra härifrån intet
undantag, och under det de påstå sig nitälska för
ändamålet, vägra de lika nitiskt de möjliga medlen dertill. När
således Staten icke kan, och Församlingen hvarken kan
eller vill göra några uppoffringar i denna väg, så blir
folkbildningen, jemförd med de nya anspråken, på de flesta
ställen, ofullständig, bruten och ojemn, utan att den derföre
på något enda behöfver vara otillräcklig för hvad fri Svensk
Man af folket egenteligen behöfver veta.

Forntid och Framtid, mine Bröder! Få folk ha en forntid
sådan som det Svenska: romantisk, segersäll, ärorik. En
sådan kan icke mer återkomma, åtminstone ej under dylika
former. Svenska Häfdernas riddaretider äro förbi, vi äro,
och böra alltid förblifva, väl ett sjelfständigt, men dock ett
fredligt folk. Men dit svärdet icke når, dit kan tanken nå;
och vårt språk, vår vettenskap, vår konst, kunde väl en
dag göra eröfringar i Europa, säkrare och varaktigare
län de förlorade. Huruvida vi skola kunna hoppas en sådan
Framtid, beror till en väsendtlig del på Skola och
Undervisningsverk, som derföre, äfven i detta afseende, äro en
iNationalangelägenhet: de bilda och inöfva vår andeliga
[beväring. Hvad Folkskolan angår, så låg den fordom
vä-sendtligast i Kyrkan, den var en Söndagsskola: och det
kan sättas i fråga, om Sveriges Allmoge förlorat derpå. De
legentliga Läroverken åter ha nu en vida rikare och mång-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:18:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tegnersam/8/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free