Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och der klaga alla chefer gemensamt öfver bristande
arbetshåg och Embetsmannaskicklighet hos de unga som inträda
i statens tjenst, livad de minst tänka på är sysslan, för
hvilken de också i början äro intet och sedermera för det
mesta otillräckligt betalta. Deremot tänka de så mycket
mera på att roa sig, alltjemt vara i sällskap och der visa
sig som cavaljerer, konstförfarna både i spel och dans.
Då nu staten, helst i början, icke betalar mer för deras
arbete, än livad det är värdt, det vill säga ingenting, så
tvingas de härigenom att söka sysselsättning, och aflöning
hos något af de riksvårdande Embetsverk, som kallas tid-1
ningsbyråer, hvilka som bekant är ha ljus och frihet tilll
sitt näringsfång, och vanligtvis, genom den indrägtiga
rörelsen, kunna betala de tjenster, som göras dem, helst publiken^
sjelf i sista instansen ingenting betalar så dyrt och fri-1
kostigt som tadelsjukan, skadeglädjen och Sqvallret för
dagen. Dagbladen ha härigenom alltid ett öra i
Embets-verken, och mången, som kände det verkeliga förhållandet,
har försäkrat mig, att det egenteligen var ur Embetsverken,
helst bland Extraordinarierna, som Rabulismen rekruterade.
Till detta näringsfång, utan tvifvel det föraktligaste i
samhället, drifver dem, utom nöden och näringslösheten,
äfvenväl den hos ungdomen vanliga lusten att frondera
och anse sig klokare än andra samt det lockande soin,i
helst för unga sinnen, ligger deruti att bli ansedd för
sjelf-ständig och frisinnad och sålunda ha sin förgängliga
odödlighet för bästa möjliga köp. På detta sätt uppväxer midt
i Embetsverkens sköte en samling af unga Män, bildaaej
mindre vid läroverken och akademierna än i publicismens
vexelskola, håglösa ocli odugliga för statens värf, men högt
erfarna i att nedsätta och tadla den styrelse, de svurit
att understödja och upprätthålla. När desse med åren en
gång inträdt på de högre platserna, da svalnar väl frihets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
