Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nitet, och de bibehålla föga något annat deraf än
ytligheten och odugligheten, den de släpa med sig genom lifvet,
liksom slafven, som ändteligen slitit sig lös, släpar en eller
annan länk af sin fotkedja med sig. När denna
ömkelig-het en gång hunnit att utbilda och förkofra sig, när de
missnöjde och förlmngrade Extraordinarierna hunnit tjena
sig upp till ordinarier, och tidnings-uselheten blifvit en
uselhet på stat med lön och rang, — då skall det visa sig,
hvart denna publicistbildning egentligen leder, då skall
staten verkeligen bli så förvaltad, som den nu säges vara,
då skall det gamla Svea böja sitt eklöfskrönta hufvud ner i
smutsen, ett föraktadt offer för utsväfningarna af en
missförstådd, en hufvudlös frihet, och Sverige bli bland
nationerna ett namn utan ära.
Och härigenom, I Ynglingar, har jag antydt tvenne af
de väsendtligaste förvillelser och sätt att misshushålla med
tiden, som är de ungas rikedom. Det är Sällskapssjukan,
en dotter af Tanklösheten, och hennes sqvallrande fränka,
Rabulismen. Jag varnar Eder för begge. Koleran var
visserligen en svår farsot; men sällskapssjukan är så mycket
svårare, som hon fortfar ännu och dagligen griper allt mer
och mer omkring sig. Sjukdomen består deri, att man
aldrig trifves ensam eller tillhopa med sig sjelf, som
visserligen också ofta är ett dåligt sällskap, utan man
vill nödvändigt, alltid och allestädes, ha en annans
obetydlighet till folie för sin egen. Så vida detta kommer af en
inre tomhet, af brist på egen tanka, egen känsla, kan det
anses för oskyldigt; men vanligtvis är det förenadt med
begäret till hvad man, ehuru i mycket oegentlig mening, kallar
nöjen och förströelser, som afleda ungdomens håg från all
allvarsam sysselsättning, qväfva all arbetshåg och utmärgla
själen. Träder nu en yngling ur fädernehuset eller
lärosalen ut i verlden, så möter han Öfverallt de lustiga brö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
