Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5G. Till C. F. af Wingård.
Östrabo d. 12 Augusti 1837.
Sedan jag hela viekan, allt sen jag kom hem, sutit och
tenterat och examinerat, hvilket Lektorerna visligen
uppskjutit, och i dag vigt mina 8 prester, kan jag ej bättre sluta
dagen än med att tacka dig innerligen och af hjertat för all
den gästfrihet, godhet och broderliga vänskap som du visade
mig under mitt långvariga vistande i Götheborg. Afslåndet
mellan Rom och Avignon gjorde väl att vi träffades mera
sällan än jag skulle önskat: men det var ändå tillräckligt
för att stadga min öfvertygelse att du är vår verkclige
Erke-Biskop. Du må likväl icke bli högfärdig häröfver, utan med
kristlig ödmjukhet besinna att ditt Ångfartyg har endast
Kyrka och Skola att bogsera uppför strömmen: mitt måste
utomdess föra allehanda speljagter och flöjtskepp i släptåg
med sig, och derföre går det också långsammare.
Vid hemresan var jag inne på ditt Björkeris der presten
mycket prisade din frikostighet, hvarigenom hans lön är
bättre än mina fleste pastorers. Det tycker jag om, så skola
Biskopar tänka; ty af all lumpenhet är dock snikenheten
den allralumpnaste. I Varberg träffade jag min gamla
bekanta Malhilda Montgomery, som jag sett i sina
vackraste sommardagar, men som nu är mycket septembriserad.
Det är bedröfligt alt Skönheten skall vara så förgänglig, men
Gudskelof, det Sköna är ändå evigt. Jag låg i Varberg, men
icke hos henne, ulan på den andra Gästgifvarcgården, som
kan intygas af Brulm, den jag der träffade. I Halmstad
lillbragte jag hela eftermiddagen rätt intercssanl hos din
Landshöfdingska. Det är en olycka, eller kanske rättare en
lycka, att jag har goda 15 mil till henne. Jag bad henne
komma hit och helsa på — Landshöfding Mörner: men hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
