Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett förslag af Tegnér om ett verksammare framträdande af
akademiens ledamöter inlämnades våren 1840, se G. Ljunggren, Sv.
akademiens historia II, s. 124 ff.
Hilda = fru H. Wijk, född Prytz.
Wingård hade, liksom Tegnér, förtörnats öfver att Hartmansdorff
infordrade en mängd uppgifter af prästerskapet, hvilka skulle
uppställas i tabellarisk form. Han hade föreslagit Tegnér att de skulle
söka hindra »denne bläckfisk, som vill svärta kyrkan», att på detta sätt
betunga prästerskapet. [E. T.]
7. Originalet i Kgl. biblioteket.
Tegnérs svar till Lagerbjelke, se n. 10.
L. hade öfversatt hans Sång d. 5 april till franskan.
Beskow hade som akademiens sekreterare skrifvit -en Berättelse,
som afgafs vid jubelfesten och, liksom Tegnérs Sång, trycktes i
Handlingarna d. XVI.
S. Originalet som föreg.
Franzéns dikt vid jubelfesten hette: »Gustaf III med de första
aderton i Svenska Akademien. Samtal i Odödligheten den 5 April
1836». Dikten upplästes af grefve G. Lagerbjelke.
Till grefvinnan Ch. Mörner (eller någon annan litterärt intresserad
dam i Växjö, kanske fru Tersmeden, f. Rappe, se denna uppl. bd. VII,
s. G04 och brefven där n. 64, 66 samt ofvan n. 25) skref Tegnér detta
år följande (tr. i Jubelfestupplagan, bd. VI s. 387): »Jag skickar härhos
fortsättningen af Törnrosens Bok, den Professor Atterbom påstår
vara det yppersta poem som utkommit i Sverge, och dess författare
— jag tror han heter Almqvist — är den länge förväntade Messias
i Svenska Poesien. Läs den nu med andakt och i denixi öfvertygelse,
så torde den väl göra sin vederbörliga effekt; ty hon gör det mesta,
da fråga är om Salighet eller Poesic eller Fruntimmer. Huru olycklig
är icke den som har sina skäl att ej tro på någondera! I hans hjerta
sitter det som. är vida sämre än en hare, nemligen missnöje med lifvet,
förakt för menniskor och ånger öfver att vara född. Det är ej harar
— men tigrar i ett menniskobröst. Jag går alltjemt på tigerjagt
men vilddjuren äro mig öfvermäktiga.» — G. J. L. Almqvist hade d. 11
maj skickat Törnrosens Bok till Tegnér med ett bref tr. i Ur Es. Tegnérs
papper, s. 387.
9. Originalet som n. 3.
Beskows föreg. bref till Tegnér tr. i Ur Es. Tegnérs papper, s. 382 f.
»Simplex munditiis», d. v. s. »med enkla medel arbetande»; uttrycket
förekommer i Iloratii Ode I: 5 (v. 5).
Om skrifterna till Sv. akademiens jubelfest se föreg. två bref. Om
Tegnérs ändringar och tillägg se kommentaren till s. 3 ff. ofvan.
10. Originalet har f. n. icke kunnat återfinnas.
11. Originalet som n. 3.
Tegnérs Sång stod att läsa i Götheborgs Dagblad n. 50. Se Ur Es.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
