Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tegnérs papper, s. 384 o. 408 samt G. Ljunggren, Sv. akademiens
historia II s. 87.
»Bandalaiseri» (af band’ å Taise, ett franskt slanguttryck) torde
här betyda så mycket som »nonchalant bekvämhet».
I ordboksarbetet, som nu enligt Beskows förslag skulle återupptagas
med kraft, fördelades bokstäfverna på akademiens ledamöter; Tegnér
skulle börja bearbetningen af H. Se Ljunggren, anf. arb. II s. 429 ff.
— Att »H» skulle vara »ominöst som Initialbokstaf» föll Tegnér troligen
in vid tanken på Hartmansdorff.
Om Wetterling se ofvan under n. 4.
S. G. Mellin, konsistorienotarie i Växjö, som fått rätt att söka
pastorat utom stiftet (»moderkyrka utomlands»), fick icke Varbergs
pastorat (hvilket gafs till rektorn i Halmstad L. Lindberg), men väl
strax därpå (1837) Säby i norra Småland (Linköpings stift).
Presidenten i Svea hofrätt E. G. von Rosén var nu ordförande i
Musikaliska akademien.
Om strofen om Thorild, som uteslöts (jfr brefven n. 15 och 16 här
ofvan), se kommentaren till Sången s. 3. ff.
12. Originalet i Riksarkivet.
Kyrkoherde J. Dillner — en gammal bekant till Tegnér och
Hartmansdorff från Götiska förbundet — hade uppfunnit ett enkelt
melodiinstrument kalladt Psalmodicon, som fick en ganska stor användning.
i 13. Geijers hustru hade bedt Tegnér att, äfven för sin fars räkning,
få en afskrift af Tegnérs akademiska Sång. Den gamle Knut Lilljebjörn
tackade också för detta, hvarpå Tegnér svarade (bref n. 17).
Geijer hade hållit ett tal vid magisterpromotionen i Uppsala s. å.,
hvilket nu öfversändts till Tegnér. x
öfverstinnan Malla Silfverstolpe, f. Montgomery, den bekanta
vitterhetsälskande damen och memoarförfattarinnan.
Orientalisten professor P. Sjöbring var en gammal bekant till Tegnér.
14. Om Tegnérs svåger prosten Lidén se E. Wrangel, Tegnérska
släktminnen och ungdomsbilder s. 91 ff.
15. Originalet som n. 3.
Se Beskows bref till Tegnér tr. i Ur Es. Tegnérs papper s. 383 f.
Herder hade anmält Thorilds Archimetria i den från Erfurt utgifna
tidskriften »Nachrichten von gelehrten Saclien». [E. T.]
ic. Originalet som n. 3.
Beskow hade för ordboksarbetet (se ofvan under n. 11) skickat
Tegnér en under N. von Rosensteins ledning uppsatt »Underrättelse»;
5e G. Ljunggren, Sv. akademiens historia II, s. 390 f. o. 430 f.
17. Se ofvan under n. 13.
Om Tegnérs förhållande till sin gamle välgörare kronofogden
Bran-:ing se E. Wrangel, Tegnérska släktminnen och ungdomsbilder s. 153 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
