Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dikter. Maj 1840—1846 - Resminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Djupets makter
lyssna i de mörka schakter,
undra på
om nu hämnaren skall komma
för att bomma
lifvets portar som än öppna stå.
Nej, ej hämnarn, det är verldens fader
som till sina myriader,
aldrig tom,
sträcker handen
evigt full utaf hans rikedom,
han den vårdande, den store Anden. —
Sverges barn,
gungande på djupa vågor,
vittja garn,
lurande med falska tågor.
Böljans folk
spritta uppå däck, snart stekas
de på glöd, ty hjertat kan bevekas,
men ej magen, måste dö
både ungersven och mö
som St. Laurentius på halster,
också en Martyr, berömd
mer än vågens friska alster,
fast, gudnås, nu snart förglömd.
Vinden som alltjemt på sidan stretar
skärper endast var aptit oeh retar,
ocli sjön tär,
långt der borta ön är,
Gottland nämnd af menniskor oeh Gudar,
skön med kritband öfver gröna skrudar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
