Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prosaiska uppsatser. Juni 1810—1844 - Tal på Vexiö Gymnasium. Juni 1842
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag önskar till Gud att I måtten uppfatta den som sig bör.
Det väsendtliga I dervid han att lära andra och sjelfve
begrunda är visserligen CEconomia Salutis (hushållsvett till
salighet). Men det gifves äfven en annan Ekonomi, med
hvilken I kommen i mycken beröring, nemligen den
egentliga Landthushållningen. Nu frågar jag Er. Hur viljen I
på ett rationelt sätt bedrifva den om I ören alldeles okunniga
i den mängd practiska vettenskaper som innebära nyckeln
till allt förnuftigt åkerbruk? Bonden sköter sin jord som
Förfäderna före honom, det vill oftast säga, rätt illa. Han
känner dock Bondpraktikan, den tryckta eller traditionella.
Men hans Lärare bör ha någon vettenskaplig grund att
bygga på äfven häruti. Huru viljen I sköta jorden utan att
innehafva grunderna af Agronomien som var menniskans
första Erfarenhetskunskap? Och huru kunnen I fatta
Agronomi om I ören alldeles okunniga i Kemi, Botanik,
Geologi o. s. v. Petrus var en fiskare; men i läran om fiskarne
(Ichtyologi) fruktar jag han var äfven så okunnig som hans
fleste Biskopar. Okunnighet är den äldsta Familjen]på
mensklighetens Riddarhus och dess anor gå opp till verldens
skapelse. Jag älskar Landthushållningen och har drifvit
den med ifver, som I sen på mitt Boställe. Men det har skett
efter gehör.’ Huru mycket bättre hade det icke gått om jag
lärt Noterne och GeneralBasen.
Viljen I deremot icke alls drifva åkerbruket såsom
Prester, så inträden I frivilligt i det stora Svenska
Fattighuset, i det svältsystem, hvarvid man i vårt land håller
både Embetsman och andra kreatur. I England ger Staten
premium åt den Landtbrukare som på torget för den fetaste
oxen. Hos oss för man de feta oxarne icke på torget, utan
man placerar dem heldre i något Hushållssällskap, hvars
bestämmelse är att leda och befordra hushållning, åkerbruk
och boskapsskötsel. Hvad som här säges om oxar gäller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
