Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lefnads-teckning af C. W. Böttiger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
begge sina döttrar lil! altaret, och lade i Tegnérs
hand den yngslas. Uppvuxna i skogen, lånade de
unga brudarna af den, på sjelfva bröllopsdagen, sin
enkla, nordiska prydnad; ly dä, af cll tillfälligt
missöde, de från Stockholm tingade myrtenkronorna
utc-blefvo, kransade i stället det finaste lingonris deras
mörka lockar.
Må vi här ell ögonblick sladna, att göra oss
reda för arlen af vår skalds poetiska verksamhet
intill denna ynglinga-årens gräns. All poesi har sin
gryning; den Tegnérska hade en lång. Åtskilligt af
hvad han före denna lid diklal, skulle visserligen
kunna göra en vanlig poél heder; i afseende på Tegnér
är det mesla blott att anse som försök, öfningar,
studier. Man röjer mycken lätthet i formen, men
den gedigna tanken saknas; man ser spåren af
godkända mönster, men man ser föga något egendomligt;
man möter öfver allt en känslofull själ, men sällan
någon hänförande fantasi; man har — med ett ord —
framför sig en lofvande verskonslnär, men ännu
ingen skald. Åtskilliga af samtidens vittra författare
tycker man sig känna igen: man träiTar drag af både
Oxenstjerna, Leopold och Lidner; men af Tegnér
upptäcker man ännu nästan inga. Ett lysande
undantag från detta allmänna omdöme bildar dock sungen
till min hembygd (1804). Den försvarar en plats i
samlingen af hans dikler, och glänser bland dem som en
morgonstjerna. Afven vid en borgar/lickas yraf (1804)
ljödo toner, skärare, enklare, djupare än man hittills
var van all höra. Hans sång till Christofer
Myhr-man (s. å.) nr ett stycke, fullt uf skärpa och eld. Hur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
