Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FRITHIOFS SAGA ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så varnade de gamlee i kungasal,
Som skalden varnat sedan i Havamal.
Från slägt lill slägt gingo kärnfulla orden,
Och djupt ur kumlen hviska de än i Norden.
Derefter talte begge mång’ hjertligt ord
Allt om sin trogna vänskap, berömd i Nord;
Hur trofast intill döden, i nöd och gamman,
Två knäppta bänder lika, de hållit samman.
”Med rygg mot rygg vi stodo, och, och hvarifrån
Som Nornan kom, hon stötte på sköld, min son!
Nu före er till Valhall vi gamle ile;
Men edra fäders ande på Eder hvile!” —
och mycket talte kungen om Frithiofs mod,
Om hjeltekraft, som mer är än kungablod.
Och mycket talte Thorsten om glans, som kröner
De höga Nordlands kungar, de Asasöner.
”Och hållen J tillhopa, J söner tre,
Er öfverman — det vet jag — skall Nord ej se;
Ty kraft, till kungahöghet osvikligt sluten,
Hon är som mörkblå stålrand kring guldsköld gjuten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
