Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FRITHIOFS SAGA ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med himmelsk mildhet i de ädla anletsdrag,
Oeh ned till hällestaden flöt hans silfverskägg.
En ovan vördnad intog Frithiofs stolta själ,
Och örnevingarna på hjelmen sänktes djupt
Inför den gamle; men han talte fridens ord:
”Välkommen hit, son Frithiof! Jag har
väntat dig.
Ty kraften svärmar gerna vidt kring jord och haf,
En Berserk lik, som hiter hlek i sköldens rand,
Men trött och sansad vänder hon dock hem
till slut.
Den starke Thor drog mången gång till Jotun-
heim,
Men trots hans gudahälte, trots stålhandskarna,
Utgårda-Loke sitter på sin thron ännu;
Det onda viker icke, sjelf en kraft, för kraft.
En barnlek blott är Fromhet, ej forent med Kraft;
Hon är som solens strålar uppå Agirs barm,
En löslig bild med vågen stigen eller sänkt,
Förutan tro och hållning, ly han har ej grund.
Men Kraft förutan Fromhet tär ock hort sig sjelf,
Som svärdet tärs i högen: hon är lifvets rus,
Men glömskans häger sväfvar öfver hornets
hrädd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
