Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Svenska Riddarhuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En okänd makt liar vuxit upp i staten,
Och allt slags makt är moder till sitt missbruk.
Det Nyas kraft är ofta öfverdåd,
Dess ungmod leker än i slyngelåren.
På lif och död nu mer alltjemt det kämpar
Emot det Gamla. Hvad århundraden
Ha byggt och ordnat, hvad erfarenheten
Bepröfvat har, hvad som har växt tillsamman
Med landets minnen, landets lag och seder,
Det måste bort, ty plats skall rödjas för
Den nya byggnaden — utaf ruiner.
O dagens hugskott, nyhetskrämarns dårskap!
Haf vördnad för det Gamla. Hvad som är
Och hvad som varit hafver, känner du,
Men hvad som blifver står med sluten hjelmhatt
Fäll icke lättsint sekelsgamla eken;
Ett mäktigt hjerta slår i hennes barm,
Och emot stormen är hon van att brottas.
Men, förr’n hon fornar, sår hon gerna sjelf
Sin efterträderska, den gröna telning,
Som suger friska krafter ulur jorden,
Och herrskar öfver lunden, se’n hon fallit.
Fäll icke lättsint, det är helgerån,
Och handen vissnar. Kanske hennes krona
Har susat öfver Wasas kopparhjelm,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>