Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Svenska Riddarhuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och stora minnen bygga bland dess grenar.
Ack! minnet är för mannen. Efemeren
Har ögonblickets arma rikedom
Att slösa med, han lefver blott för dagen,
Och ingen framtid växer ur hans äflan.
Gif akt, hur grändernas odödlighet
Förgänglig är. Af allt lycksökeri
Lycksökeri’t hos hopen är det sämsta,
Månghöfdadt vilddjur, smekande i dag,
I morgon ryter det och söndersliter,
Och bifallsjagten sluts med jägarns fall.
Hans ära sitter uppå andras läppar,
Hon sväller högt för ögonblickets vind,
Men morgondagen skiner på dess aska.
Dock går den jagten nu igenom verlden,
Hon ströfvar äfven öfver Svea land,
Dess koppel skalla öfver berg och dalar.
Fåfängan är små sinnens ärelystnad,
Är orons moder. Hennes ögon speja
Alltjemt med bäfvan uppå dagens miner,
Och hennes Öra lyss till hvarje fläkt.
Hvad rätt och ädelt är hon frågar icke,
Hon frågar blott: hvad skall man säga derom? —
Hvad vill mig Fruktan med den bleka kinden,
Med asplöfshjertat darrande för vinden?
Ett manligt sinne fruktar Gud allen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
