Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrifter på prosa - Tal vid jubelfesten 1817
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vettenskapen, i konsten. Men på andra sidan är det
anden, som styrer verlden, och tänkesätten
antaga alltid förr eller senare mandom och
öfvergå till handling. Hvarje revolution i sinnena
har derföre alltid en yttre politisk sida,
likasom hvarje rot har sin stam, eller hvarje själ har
sin kropp. I begge dessa hänseenden, det inre
andeliga, och det yttre politiska, måste derföre
vår tid betraktas.
Det sistförflutna århundradet prisade sig sjelf
såsom ljusets och fullkomlighetens tidehvarf. Det
såg med förakt ner på nästan alla föregående
tider, såsom barbariska och fördomsfulla. Vi
böre också erkänna, att utmärkte män under
denna tid verkade för Europas bildning, att
mången fördom skingrades, att vettenskaperna,
helst de praktiska, nådde en förut okänd höjd,
och att äfven de andra i allmänhet
behandlades med en klarhet i framställning och form,
hvaraf man alltsedan den gamla klassiska tiden
endast haft få exempel. Det låg i hela det
adertonde seklet ett sträfvande till begriplighet och
reda, till klar och fördomsfri ofversigt, som
visserligen i sig sjelft är berömligt, och endast
genom sitt användande på orätt ställe blir
förkastligt. Vore ej menniskan sig sjelf en gåta,
hvartill hon förlorat ordet redan i födseln,
blefve hon ej med förbundna ögon landsatt på
lifvets ö och bortkallad derifrån, vore icke just
det ädlaste och heligaste bos henne tillika det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
