Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrifter på prosa - Inträdestal i Svenska Akademien, 1819
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Apollosonen. Han tillbragte emedlertid flera år
vid Svenska beskickningen i Österrike, missnöjd
med sin belägenhet för det närvarande, och, i
sakernas då varande ställning, utan hopp om
någon förbättring för framtiden. Men efter
Gustaf III:s anträde till regeringen och den kort
derpå följande förändringen, började en ny
tidpunkt, icke blott i Grefve Oxenstjernas lefnad,
utan äfven för hela nationen.
Det hör icke bit att pröfva de mycket olika
omdömen, som i sednare tider blifvit yttrade
öfver Gustaf III:s inflytande, icke blott på
Svenska vitterheten, utan äfven i allmänhet på hela
nationens lynne och tänkesätt. Man kan, efter
olika åsigter, anse det för lyckligt eller
olyckligt; men deri måste dock alla instämma, att
den man, som på detta sätt verkade på folket,
måtte ha varit en af de sällsyntaste, och rikast
begåfvade som häfderne känna. Ty icke
småningom, utan på en gång flög hans ande som
en elektrisk stöt genom den domnade nationen.
Som en vår trädde han in i Svenska historien;
ocli plötsligen stodo alla nationens krafter på
en gång i blomma, och lifvet utgöt sig, och
sången vaknade rundt omkring honom. Han
öfvade öfver folkets sinnen ett välde, som icke
hade någon skugga af fruktan, utan blott och
bart grundades på känslan af hans personliga
öfverlägsenbet; ett välde, som jag ville kalla
snillets theokrati, och som är det mildaste, det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
