Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrifter på prosa - Inträdestal i Svenska Akademien, 1819
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lärodikt, ehuru i öfrigt olika till uppställning och
utförande, ligger dock alltid ett system af
allmänna grundsatser och sanningar till grund
för hela den poëtiska kompositionen; och
skaldens problem är i detta fall väsendtligen, att
med poetisk frihet sammanbinda och framställa
dem. I detta afseende äro Virgilii Georgica ett
med rätta beundradt mästerverk. Men i
Skördarne förekommer det didaktiska blott
tillfälligtvis och episodiskt; och der föreskriften
mera bestämdt framträder, såsom i åttonde
sången, den jag ville kalla en poëtik öfver den
yttre naturen, har hon äfven en helt annan
afsigt än den man vanligtvis tillägger lärodikten.
Jag skulle ej hafva nämnt denna omständighet,
som i sig sjelf kan vara likgiltig, om jag icke
med förundran hört mången som envisades, att
i Skördarne se en Svensk Georgik, och således
från början betraktade dikten ur en alldeles
förvänd synpunkt.
Alltså, icke en lärodikt äro Skördarne, och
böra ej som en sådan bedömmas. Men väl äro
de en stor, outsägligt rik, landskapsmålning,
hvars innehåll är den Svenska naturen, hvars
ram är den nordiska himlen. Vill man
nödvändigt benämna dem med ett kändt namn,
skulle jag helst vilja kalla dem en stor
beskrifvande idyll. Idylliska äro deruti icke blott
enskilta drag och målningar, utan äfven sjelfva
hufvudinnehållet och grundtonen i hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
