Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrifter på prosa - Inträdestal i Svenska Akademien, 1819
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
umgängestonen, poëtiska äro de åtminstone icke; och
för hvarje vitterhet är det utan tvifvel en
olycka, om denna ton hinner stadga sig såsom norm
för den poëtiska framställningen. Hvad den
härigenom kunde synas vinna i elegans och
värdighet, det förlorar den åter mångfaldigt i
åskådlighet, i lif, i träffande sanning. Det är icke
nog att skalden härigenom onödigtvis beröfvar
sig sjelf den bästa och mest talande hälften af
språket, och i frivillig fattigdom idkar den
rikaste konst på jorden; det är icke nog att
uttryckets påstådda värdighet så lätt öfvergår till
stelhet; men hvad som är väsendtligare, dikten
antar härigenom sjelf ett utseende af
inskränkning, af armod, ja af köld, som måste vara
vidrigt för hvarje poetiskt sinne. Häraf
kommer väl också icke blott det afmätta, bildlösa,
förbleknade i uttrycket, som man icke utan skäl
förebrår fransyska poësien; utan häraf, snarare
än af någon brist på känsla, kommer äfven den
kyla, som går genom flere af dess berömdaste
verk; häraf kommer det att så många af dess
konungar tyckas bo uti ispalats. Man skulle
slutligen, med användande af allt detta, kunna
fråga, om icke i Skördarna mången målning
skulle ha utfallit både rikare och varmare, om
icke en för långt drifven grannlagenhet derifrån
hade utplånat kanske de mest talande dragen?
Men härtill kunde man också å andra sidan
med skäl svara, att Skördarnas skald till en stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
