Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrifter på prosa - Inträdestal i Svenska Akademien, 1819
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
del just genom sitt efterdöme vederlagt dessa
smakens betänkligheter och anfört svårigheten
just för att visa huru den kunde besegras. Man
kunde svara, att han verkligen ej ansett något
föremål för ringa att besjungas; och som bevis
härpå kunde man t. ex. anföra den träffande,
naturfriska målningen af mälden och
mältningen i sjette sången. Man kunde svara att den
prydlighet som röjer sig i dessa och dylika
taflor, egentligen ej är något annat än återskenet
af skaldens eget poëtiska sinne, som hade en
medfödd ädelhet och ryckte allt, äfven det
lägsta, upp till sig. Man kunde slutligen, i
afseende på språket och framställningen, svara,
att uttryckets värdighet dock i sig sjelf är en
poëtisk dygd, såsom motsatsen af det låga, och
att den blir ett fel endast så vida, som den ej
vinnes utan genom uppoffring af väsendtligare
fordringar. Man kunde svara, att den högsta
fullkomlighet i poëtisk diktion vore den, som
förenade uttryckets adel med dess frihet, dess
värdighet med dess sinnliga liflighet; och
exemplen härpå kunde man till en stor del
hämta ur Skördarna.
Ty hvad är det hos de fleste annat än
versens och språkets skönhet, som gjort
Skördarna och den Oxenstjernska Sångmön i
allmänhet så berömda? I vårt land läser man
ännu merendels alla större dikter blott
styckevis. Man upplöser hjeltedikten i romanser och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
