Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrifter på prosa - Inträdestal i Svenska Akademien, 1819
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sorgespelet i elegier. Det hör icke hit att
undersöka, huruvida man hör söka orsaken
härtill i ett i allmänhet mindre utbildadt poëtiskt
sinne, eller kanske rättare i nationens kända,
uteslutande tycke för det lyriska, som
sammantränger hela den poëtiska verlden inom några
få strofer. Ännu mera afvikande från ämnet
vore det att vilja efterforska grunden till detta
tycke sjelf. Ligger den icke till en betydlig del
i sjelfva den natur, som omger oss? Är icke
bergsbygden med sina dalar och strömmar
naturens lyrik, liksom det mildare slättlandet
med sina lugna floder är dess epos? Många
af våra fjälltrakter äro verkliga
natur-dithyramber, och menniskan diktar gerna i samma
toner, som naturen omkring henne. Det synes
mig åtminstone märkvärdigt, att det gamla
högpoëtiska kämpelifvet i den egentliga Norden
sällan uttalade sig i en dikt annorlunda, än
som en krigssång, och först under en sydligare
himmel framträdde i en lugnare och mera
fullbildad episk gestalt. Går icke ett lyriskt drag
genom hela Svenska historien? Äro icke de
yppersta representanterna af nationallynnet hos
oss, så väl i äldre som i nyare tider, snarare
lyriska än episka karakterer? — Dock,
anledningen må vara hvilken som helst, så mycket
är åtminstone visst, att hvart och ett poëm af
större omfattning vanligtvis bland oss endast
fragmentariskt bedömmes. Eller som är det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
