Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrifter på prosa - Inträdestal i Svenska Akademien, 1819
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
önskningar än sina tillgångar. Ty likasom han alltid
var benägen att skydda och försvara, äfven
utan förutgående granskning, så var han också
ständigt färdig med hjelpen, utan någon annan
beräkning, än den hans hjerta uppgjorde för
ögonblicket. På annat sätt låter icke en
förlägenhet förklara sig, den icke en gång konungars
frikostighet kunde afhjelpa. Ty slösare för egen
räkning var han aldrig, och hade ej heller
någon af de kostsamma nycker, hvarmed ofta
mången högt uppsatt man älskar att utmärka sig.
I allmänhet ville han alldeles icke utmärkas;
och sina högsta embeten emottog han blott af
vördnad för en älskad konungs önskan, men
hvarken af ärelystnad eller böjelse. Det var
lätt att se, att han var förlägen för sin höghet
och gerna hade velat gömma sig för sin egen
ära. Bördens och snillets förmåner äro
stolthetens vanligaste anledningar; men han tänkte
för högt om menskligheten, för att anse
börden för annat än en ansvarsfull tillfällighet,
han tänkte för högt om konsten, för att ej
tänka ringa om sig sjelf. Derföre var hans
blygsamhet äfven så ädel som naturlig. Han bar sitt
värde icke som en konung, utan som en brud
bär sin krona. På samma sätt var äfven hans
nedlåtande höflighet, den så mången misskände,
ingalunda förställning, eller en vana från
hoftrapporna. Den var en godhet, för hvilken det
var ett behof att uttrycka sig, den var en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
