Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrifter på prosa - Tal på Oscars-dagen 1823
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hemskt välstånd och sjelfständighet, och
utomlands har det eröfrat verldshandeln, det har
tagit hafvet och stränderna derjemte. Man
klandrar vår egen statsinrättning, och uttömmer sig
i vidlyftiga anmärkningar öfver den fyrdubbla
orimligheten af vår ståndsskillnad, och
representationen, som grundar sig derpå. Jag ville
också ej i theoretiskt hänseende försvara den; men
den är seklernas verk, den har blifvit
nationens egendom, Svenska historien hvilar på dessa
fyra pelare, liksom våra förfäders himmel
uppbars af fyra dvergar. Undanryck dessa stöd,
gif oss den otvifvelaktigt regelrätare Spanska
konstitutionen; det lif, staten ännu äger qvar, skall
förtorka, och inom få år skulle vi erfara
Spaniens öde. Med ett ord, det vigtiga i en
statsförfattning är icke för det närvarande,
troligtvis icke ännu på århundraden, dess abstrakta,
utan dess populära sanning. Folkens lif dör
ut, hvarhelst det gamla minnets lampa
slocknar; och det är förgäfves, att den nya tiden
tänder sin gas-upplysning i dess ställe.
Hvad skulle väl då följden blifva af allt
detta? Skulle den viktigaste händelse vi känna,
O ö
åtminstone i nyare historien, skulle
Revolutionen hafva varit helt och hållit förgäfves? De
politiska begrepp och åsigter, som derifrån
utgått, skulle de slutligen ej vara annat än
skimrande misstag, utan användbarhet och gagn för
menskligheten? Och det blod, det ädla blod,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
