Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrifter på prosa - Tal vid offentliga föreläsningarnas slut i Lund, 1824
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för det mått, det lagom, som är det verkliga
skönas norm och väsende. Man talar i
esthe-tiken om en skönhetslinea: om en sådan finnes,
så kunde man säga, att det gamla Hellas låg
inom dess gränser: det var hon, som skiljde
landet från Barbarerna. Derföre har också den
Grekiska smaken hos alla bildade folkslag i mera
än ett afseende blifvit ansedd som normalsmak.
Hvad som är deröfver eller derunder eller på
sidorna, det är platthet eller öfverdrift eller
förvirring. Främst och allmännast gäller detta
om de bildande konsterna. De Olympiska
gu-dagestalterna stå ännu, efter så många
århundraden, qvar i hög, i oöfverträffad skönhet,-det
menskliga konstnärssniilet mäter ännu i dag sin
framgång endast efter sitt närmande till de
eviga mönstren. Men äfven i afseende på
vitterheten, det vill säga, i afseende på poesi,
vältalighet och historisk konst, har man länge
ansett de Grekiska mönstren såsom de yppersta.
Detta är också riktigt, om man endast, som
är billigt, gör de inskränkningar sakens natur
fordrar. Ty vitterheten i allmänhet, och
poesien i synnerhet, är en så universell, en så
verldsomfattande konst, att den nödvändigt
måste uttrycka sig på mångfaldiga olika sätt.
Hvarje tidsålder, äfven den råaste, har sin egen
poesi, liksom hvarje växt har sin egen blomma.
Jag skattar högt den Grekiska skaldekonsten:
men jag är långt ifrån att anse den för den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
