Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrifter på prosa - Tal vid offentliga föreläsningarnas slut i Lund, 1824
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blott liar vingar, men äfven tyglar. När
Per-seus med den flög Olympen för nära, då
störtades han, elinru sjelf en gudason, neder af de
vredgade Gudarna. Yi finna ett poetiskt
förstånd, som aldrig förgäter sig, aldrig glömmer
det hela för någon gynnad del, aldrig förlorar
fattning, klarhet och öfversigt äfven i
ingifvel-sens stormigaste stunder. Yi finna, i afseende
på form och framställning, en instinkt mot det
utsväfvande och öfverlastade, en omsorg för det
rent sköna, en stilens tukt och aga, som icke
hänför, men intar, icke skakar, men lugnar.
Allt är så lätt, så otvunget, som hade det växt
vildt, utan konst och omsorg: det är så enkelt
och naturligt, som om det alldeles ej kunnat
vara annorlunda. Man kan förlikua den
romantiska poesien, i alla dess arter, vid en ek, som
i väldiga men oregelbundna former lutar fram
från en bergsskrefva öfver den dunkla dalen;
men den Grekiska deremot är smärt och
af-qvistad och rak som ett palmträd, med sin
rika, men symmetriska krona, och en näktergal
sitter emellan bladen och sjunger. Grekiska
poesien är att betrakta som tungan på konstens
våg: hon utvisar den rätta jemvigten, som är
blott ett annat ord för det fulländade sköna;
under det Orientaliska eller Occidentaliska
romantiken kastar ensidigt sina tunga massor i
endera af vigtskålarne. Med ett ord, är frågan
om blott poetisk naturkraft, om uppfinningens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
