Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrifter på prosa - Tal vid offentliga föreläsningarnas slut i Lund, 1824
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rikedom? om tankens djerfhet, om känslans
låga: då stå Grekerna tilläfventyrs efter eller
åtminstone ej öfver flera andra folkslag. Men är
åter frågan om sammansättningens konst och
förstånd och sanning, om formens osminkade
skönhet, då äro de ännu och förblifva de eviga
mönstren, då måste jag hänvisa er, icke blott
till Homerus och Sofokles, utan äfven till
Pla-to och Herodotus ocli Xenofonj ty något
ypperligare, något mera fulländadt i detta
afseen-de, har hittills icke, så vid t jag vet, visat sig
på jorden. —
Men just detta, hvari Grekiska litteraturens
yppersta förtjenst består, just denna formens
skönhet är det, som för en livar, hvilken vill
fatta den, gör Grekisk språkkunskap oumbärlig.
Hvad en Grekisk författare ungefärligen tänkt
och menat, det väsendtliga innehållet af hans
skrift, kan man fatta genom en öfversättning.
Men uttryckets egentliga karakter och anda, alla
de särskilta, ofta blott linguistiska egenheterna
af framställningsformen, dessa äro så
sammangjutna med språket sjelft, att de omöjligen
der-ifrån kunna löstagas och framvisas särskilt. Hvar
och en öfversättning, äfven den trognaste, kan
derföre om allt detta ej ge annat än ett
ungefärligt och ofullständigt begrepp. I
synnerhet gäller detta om poeterna, der ofta en hel
följd af associationer fäster sig vid ett enda ord,
som icke i något annat språk har ett fullkorn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
