Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrifter på prosa - Skoltal - I Jönköpings skola, Juni 1830
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligen ämna sig att genomgå skolan i någon af
dess begge rigtningar.
Det återstår mig nu att tacka skolans
lärare och inspektor för deras möda. Lärarens
kall är ett stilla, ett i tysthet bildande kall;
det verkar undangömdt, liksom hjulen i ett ur.
Du ser dem icke, du hör dem knappast; men
det är dock de, som med jemn flit drifva
verket, och mäta den vexlande tiden med alla dess
omhvälfningar. Men skola de verka sålunda,
då måste de verka i endrägt. Hjulen skola ej
beklaga sig öfver fjädren, att bon sätter dem i
rörelse; och fjädren skall icke heller förgäta, att
det egentligen äro de, som arbeta. Frid och
endrägt sammanhålla allt: dem förutan faller
det största som det minsta sönder, ett
konungarike som en elementarskola. Bildade männer
bevisa sin bildning just genom ömsesidig
fördragsamhet, genom ömsesidig välvilja och
fortroende. Ett hastigt ord är en vind: låt det
förflyga som andra vindar. De flesta tvister äro
ögonblickets barn: låt ögonblicket begrafva dem.
Jag talar fridens ord, ocb J förstån min
mening, det vill säga min välmening. Farväl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>