Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om föredraget på gymnasium, åtminstone i vissa
ämnen, skedde på Latin, kunde ej skada. Ty
Latin måste, liksom hvarje annat språk, läras
lättare, i den mån det kan bibringas lefvande,
ehuru det måste erkännas, att det ändå är blott
ett skenlif, det på detta sätt erhåller.
Så länge ännu Latin var det allmänna
kommunikationsmedlet för den lärda verlden,
kunde fråga ej bli om andra lefvande språk,
merendels utgångna derifrån. Väl hade Italien,
Spanien, till en del äfven Frankrike och
England, en utbildad litteratur, hvars värde dock
först i sednare tider erkändes. Men den
omfattade väsendtligast poesi och vitterhet, som i
Norden alltid varit ansedda för öfverflödsvaror.
Tyska litteraturen var ännu ofödd, liksom den
Svenska. Under sådana förhållanden, kunde
livarken i skola eller på gymnasium fråga
uppstå om andra språk, än de så kallade lärda,
som också i mera än ett afseende innebära
grunden till all den bildning, som kan vinnas
genom språkstudier. Behöfde man lära ett
lefvande språk, så lärde man det genom resor,
som på den tiden voro vida vanligare än nu.
Tillfällen till sådana resor äro nu sällsynta. Men
sedan nu mera icke blott vitterhet, utan äfven
historia och vettenskap, öfver allt tala sitteget
modersmål i Europa, blef större delen af
moderna språken, som förut kunde umbäras,
nödvändig lör en hvar, som ville ha en lärd bild-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
