Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stjernoma. Annars blir han öfversedd, blir
han gagnlös med sin döda kunskap. Den
kunskapen är en rikedom, som ingen afkastning
ger, hvarken för honom sjelf eller för andra,
den är ett skrinlagdt, ett förrostadt, ett
ogångbart mynt, en skatt i ättehögarna, bevakad af
afundsjuka andar. — Alltså, både det nya och
det gamla måste vi omfatta, kunskapens begge
Indier måste vi eröfra; solen får icke gå ner i
vårt rike, liksom hon fordomdags ej gick ner
i Filip den andres. — Men hvar ta vi tid
till allt detta ? lluru blir det möjligt att förena
den mångkunnighet, som tiden fordrar, med den
grundlighet i hvarje ämne, som utmärkte den
fordna undervisningen? Våra tillgångar äro i
allmänhet ej större 1111 än förr, men utgifterna
äro fördubblade. Fins det intet medel att
betäcka bristerna, då är en bankrutt i andans
verld oundviklig, då vet jag i sanning icke
hvårföre vi ej så gerna först som sist stänga till
våra lärosalar och låta ungdomen växa vild som
träden i skogen. Dock — hvarken naturen eller
tiden väcka ett behof, hvaremot ej svarar en
tillgång, blott han kan utfinnas. Men funnen
är han icke ännu, åtminstone icke med säkerhet,
och deraf förklarar jag mig de många försök,
som vi dagligen höra omtalas, att förbättra
me-thoden och förkorta undervisningssättet. Ty
det är till en början klart, att, ju längre vägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
