Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17.
7 ill en väninna i Skåne.
Lund .... 1823.
Från Åbo akademie-kansler har jag fåll ett
mycket grannt bref i anledning af hvad jag i
mitt inträdestal sagt om Gustaf III. Det är,
som jag sluter deraf, en gammal Gustavian. I
allmänhet tycker jag rätt väl om de gamla äkta
Gustavianerna. Efler Carl XILs död var allt
mod, all tro och ära, länge en Carolin i Sverge; och
ännu i dag är, med få undantag, all stor talang,
all utmärkt duglighet, en Gustavian; hvilket, i
min tanke, väl torde bevisa äfven så mycket
för Gustaf III, som avis-skrifvarnes och de
moderna frihetslijeltarnas skrik emot honom. Hans
envälde var mindre ett politiskt än ett
naturligt. Det gifves ingen stor kraft, som ej är
enväldig i sin krets, liksom det ej ges någon storm,
som ej blåsei*, eller någon örn, som ej stiger
mot solen. De konstitutionella kontrollerna äro
under en sådan rcgent antingen onödiga, eller
åtminstone fåfänga; han måste lägga en
despo-tisk ande uti dem. De äro menniskoverk, som
ej kunna upphäfva naturens allmänna ordning;
och naturen har en konstitution för sig sjelf,
gillad och antagen på skapelsens stora riksdag.
Jag liar icke funnit någon enda stor man uti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
