Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
historien, som ej varit sA enväldig han
kunnat i sin sfei\ Konstitutioner äro egentligen
regenternas fallhattar; men just derföre är det
sA nedrigt, att det lama ocli barnsliga slägte,
som nu styr verlden, ej vill begagna dem; och
jag hoppas väl, att de snart falla samteligen,
och bryta halsen af sig i fallet. —
öfver Gustaf III:s moralitet vilja vi ej
disputera. Jag bör dock erkänna, att jag aldrig
rätt kunnat fatta hvad man egentligen menar
med den sA ofta upprepade förebråelsen, att
han förskämde nationens seder. — Förderfvade
han sederna derigenom, att han vande
Ständerna från sitt mut-system, och hindrade dem
att hålla sitt tänkesätt falt för en viss gifven
summa rubler eller livres? Eller låg hans
immoralitel egentligen i hans försök att utvidga
konungamakten? Dylika försök få ej bedömmas
blott moraliskt; de ba äfven en esthetisk sida.
En stor inre kraft må vara klandervärd i sig
sjelf; men den esthetiska storheten försonar oss
dock med den moraliska afvikelsen. Det är en
stor skillnad, om Napoleon eller Ferdinand VII
söka souveräniteten. Konspirationer mot folkens
frihet, sådana som vi nu se öfverallt i Europa,
äro först då rätt afskyvärda, när de utgå från
menniskor, som ej äro födda med någon kraft,
som kunde berättiga dem till enväldet, eller
någon älskvärdhet, hvarigenom de kunde
popularisera det. Ty ingenting är vidrigare än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
