Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gerliga, som väl mera hör till lifvet än till
konsten? När man har, som du, en englaröst,
tycker jag, att man bör höja den, och ej tala
alltför lagt. Men det är möjligt, att det beror
blott på mitt enskilta tycke, om ett och annat
ställe i detta afseende synts mig felaktigt. —
Mötet mellan Sture och Däcken på Ingelstads
högar hade lätteligen kunnat, om ej bordt, mera
utmålas och objektiviseras. Vore Dacke i
poemet annat än en bifigur, så skulle jag äfven
önskat, att han blifvit framställd med något
mera storhet och ädelhet, vare sig som härförare
eller som svärmare: dels emedan detta är efter
historien, dels emedan Gustaf Wasa sålunda
haft en värdigare motståndare. — Att Svante,
vid underrättelsen om sin fästmös trolöshet (ty
trolöshet är och blir Margaretas uppförande,
huru det också framställes, likasom Ingeborgs i
Frithiofj men det är omöjligt, till och med i
poesien, att ge fruntimren någon annan
märkvärdighet), icke röjer någon harm, om ej mot
henne, åtminstone mot kungen, utan endast
sörjer som en förstämd trumma: detta, om också
motiveradt på hans vördnad och beundran för
den store kungen, torde dock likväl för mången
synas en resignation, som är mera kristlig än
naturlig hos en förälskad yngling och en
förolämpad riddersman. Men skalderne, äfven de
störste, smitta ibland sina hjeltar med sin egen
karakter, och af detta skäl har du lagt mycket,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
