Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vid en Prestvigning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
niskonaturens högsta och ädlaste behof. Det
är en fåfäng tvist, om hon står öfver eller
under staten 5 ty hon gör beggedera, alltsom
man betraktar henne från olika håll. Hvar
hon är frisk och lefvande, der är äfven lif
och sundhet i hvarje ledamot, hon trifves och
växer och förkofrar sig i solens ljus och i
stjer-nornas skimmer. Men der hon k rasslar och
förty nar, der stockar sig blodet, der andas
samhället tungt, der är död och förruttnelse.
De rikaste, de kraftfullaste tider i historien
hafva varit de, då kyrkans lif var rikast och
kraftfullast, icke i yttre makt och prål, utan
i anda och sanning. Hon sjelf är anda och
sanning, och alltsom menniskan lossnar ifrån
henne, lossnar hon äfven från sitt väsendes
an-kargrund, och drifver redlös öfver vågen, och
finner ingen hamn på de saligas öar.
Det är en sådan kyrka, till hvars tjenst
jag i dag inviger eder, J bröder! Välkomna
till det högsta och vigtigaste, men också det
ansvarsfullaste kall på jorden! Ty då andra
måste ansvara för sin förvaltning inför lagen,
inför samtiden, och, hvad som svårare är,
inför sitt eget samvete, så måsten J derjemte
ansvara inför Gud, hvars ord J förkunnen,
hvars församling J vården, hvars salighets
skattmästare J ären. Det är ett svårt yrke, ty
det går genom idel försakelse och uppoffringar.
J måsten alltjemt ligga i krig med verlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
