Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Vid en Prestvigning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slags gudadyrkan, men renast och
betydningsfullast i Kristendomen. Der är han
nådeverkaren, emedan hans gåfvor, liksom allt
himmelskt, komma af nåd, icke af förtjenst. Der
är han hugsvalaren, ty han styrker de svaga
och tröstar de bedröfvade. Der utgår han både
af Fadren och Sonen, en djupsinnig bild, som
betecknar, att han är begges gemensamma
tanke, att han sammanbinder det gudomliga med
det högsta menskliga; der är han, hvad vi,
såsom en särskilt personlighet, kalla för den
Helige Ande. Detta är, i alla dess
mångfalldiga verkningar, den Ande, som ehuru på olika
sätt, gör lefvande, och den Apostelen derföre
sätter emot bokstafven, som dödar. Från
urminnes tider hafva de fåviska sagt: vi vilje
mana fram den Anden, och binda honom i
vår kyrka; vi vilje mura in honom i vår
lärobyggnad. Men bäst de mura, se då flyger han
ifrån dem, och tar sin plats i ett öppet, ett
rent hjerta, och den konstiga lärobyggnaden
ligger der som en andelös lekamen. Den Anden
besvärjer ingen, utan han kommer sjelfmant.
Den Anden känner ingen, utan den der honom
får. Måtten J undfå honom i stilla, i
ödmjuka, i oförderfvade hjertan. Måtte han bo och
trifvas der, och uppenbara sig i lära och
lefverne! Och måtte han också ofta sitta på edra
läppar, och fara ut derifrån som en vårfläkt
och göra lefvande i församlingen. Amen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
