Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II.
Historisk översikt.
Idet följande komma de skilda sidorna av Tekniska Samfundets utveckling att
behandlas var för sig, men dessförinnan torde det ej vara ur vägen att i korta drag
giva en överblick över Samfundets utveckling under den nu tilländalupna första
halvsekelperioden.
Såsom något för den nu unga medlemmen av Samfundet högst säreget torde det i de
första stadgarne stipulerade villkoret för invalskompetens hava varit, att man måste vara
medlem av Slöjdföreningen i Göteborg för att kunna inväljas till ledamot av Tekniska
Samfundet. Slöjdföreningens intressen sammanföllo i början av 1880-talet dock rätt väl
med Samfundets första utpräglade förkärlek för byggnadskonsten, ehuru givetvis
Slöjdföreningen dessutom livligt underströk sitt intresse för konsthantverket. Göteborgs
Slöjdförening var vid denna tid en synnerligen talrik sammanslutning, men det skulle visa
sig, att dess nya underavdelning, det nybildade Tekniska Samfundet, skulle, ungefär
såsom ovan omtalade 2:dra sektion av Teknologföreningen i Stockholm, så småningom
växa om moderföreningen. Vilken av de två, Slöjdföreningen i Göteborg eller Tekniska
Samfundet i Göteborg, nu för tiden spelar den största rollen, åtminstone utåt,
behöver man icke draga i tvivelsmål.
hänge dröjde det emellertid icke, förrän man fann, att även Göteborgare utanför
Slöjdföreningen kunde vara lämpliga som medlemmar i Samfundet, och så separerade
man helt och hållet från Slöjdföreningen. I stället för att vara en sektion inom densamma
blev Samfundet år 1889 en fullt självständig sammanslutning.
1882-1907.
Med fullt berättigande kan man, om man så vill, låta Samfundets jubileumshögtid,
den ståtliga 25-årsfesten i november 1907 bilda en milstolpe på Samfundets väg, icke
blott emedan den ligger mitt i den hela tidsperioden av fem decennier, utan även emedan
det omedelbart därefter företogs en genomgripande omorganisation av Samfundets byggnad.
I intet annat avseende skilja sig de två 25-årsperioderna från varandra så mycket
som just med avseende på organisationen. Under den första perioden hade Samfundet
ingen egentlig ordförande vare sig inom Nämnden eller inom Samfundet i gemen.
Sammanträdena öppnades av sekreteraren, som då för tiden uppenbarligen var en riktig
»kloc-karfar», och så utsågs till aftonens ordförande den bland de närvarande, som härtill an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
