Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sågs särskilt skickad med hänsyn till det föredrag eller den diskussion, som stod på
aftonens program. Under kapitlet »Funktionärer» kan man dock tydligt utläsa, vilka de
män voro, som under denna period med all sannolikhet skulle fått sig ordförandeskapet
anförtrott, om sådant existerat som fast förtroendeuppdrag. De oupphörligen
återkommande namnen E. A. Wijkander, Ph. Åqvist, A. J. Atterberg och J. Keiller s:r
såsom tillfälliga ordförande tala sitt mycket tydliga språk.
Så länge en sammanslutning är ung och därför ej allt för stor, är i allmänhet dess
energi som störst, det är nydanandets glädje och spänning som tar sig uttryck. Dock må
i detta sammanhang rättvisligen framhållas att, då i slutet av 1880-talet föreningarnes
antal i Göteborg ju ännu ej var så stort som det nu blivit, man ej hade så mycket som
distraherade och förströdde; och man var därför glad och nöjd, när Samfundet bjöd på
ett sammanträde; man gick dit, njöt av föredragen och drog sig ej för att yttra sig i den
rätt snäva kamratkretsen, där alla kände varandra och kände varandra mycket väl.
Utställningsföremål var det gott om vid sammanträdena, och ej sällan voro
samman-trädessalens väggar fullsatta med byggnadsritningar eller stadsplaneförslag till den eller
den Roten, eller hamnplaneförslag eller nya bangårdsförslag eller kanske skissritningar
från en utländsk studieresa eller understundom t. o. m. porträtt och fotografiska
reproduktioner av det eller det tekniskt intressanta föremålet.
Studiebesök upptog man gärna i programmet under de därför lämpade månaderna, och
studieresorna utsträcktes icke endast till Dilla Edet, Trollhättan eller Borås. Man kanske
var mindre jäktad då för tiden, tog det hela med mera ro och tog mera tid på sig, så att
man rentav utsträckte färderna än längre exempelvis till Bofors, Halmstad, Jönköping
och Skånestäder.
De kommunaltekniska frågorna voro särskilt föremål för dryftande inom Tekniska
Samfundet, och det torde väl knappast vara orätt, om man påstår att i vissa fall
initiativet till en eller annan förbättring inom Göteborgs kommunalteknik tagits i
Samfundets krets. Här må blott i detta avseende nämnas stadens byggnadsstadga samt dess
slakthusanläggning. Mången gång har det visat sig, att meningar som uttalats inom
Samfundet med uppmärksamhet avlyssnats av vederbörande myndigheter och visat sig haft
bärande kraft.
Ej ovanligt var det då för tiden, innan ännu specialsammanslutningar för skilda
tekniska områden bildats, att Samfundet fick sig vissa lag- och stadgeförslag remitterade från
någon myndighet för yttrandes avgivande. Svaret föregicks vanligen av en mer eller
mindre livlig diskussion, sedan en beredning först avgivit utlåtande i ärendet. Under
kapitlet »Diskussioner» finnes i korthet refererad denna Samfundets verksamhet.
Understundom kunde det ju hända, att det var något helt nytt att giva sitt omdöme om,
och att yttrandet med nutida ögon sett kom att låta litet egendomligt, att man som
framtiden kom att visa drog något förhastade slutsatser. Med en viss humor tar man sålunda
del av ett Nämndens protokoll, då man i juli 1904 hastigt skulle yttra sig om föreliggande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
