Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska insatser i kullagerteknikens utveckling. Av SVEN WINGQUIST
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För att kullagret skulle bli en allmän marknadsvara, måste det utföras som ett
standardiserat maskinelement, och standardiseringen måste vara sådan, att den godtages icke
blott av producenterna utan även av konsumenterna’. Detta möjliggöres endast genom
att standarden till såväl omfång som utformning är teoretiskt riktigt genomförd, d. v. s.
att antalet typer i möjligaste mån begränsas, utan att den tekniska användningen av
produkterna onödigtvis hämmas. Det är vidare nödvändigt, att standardiseringen omfattar
icke endast huvuddimensionerna utan även de toleranser, inom vilka dessa dimensioner
skola ligga vid tillverkningen.
Vid de internationella standardiseringskonferenserna har kullagret varit föremål för
ingående behandling, i Zurich 1923 och 1925, Stockholm 1927, Heidelberg och Paris 1929.
Många svårigheter hava varit att övervinna, men standardiseringen av kullager och rullager
till enhetliga dimensioner, gällande för hela världen, är, som bekant, nu genomförd. Detta
gäller såväl alla s. k. slutna radiallager som ock axiallager. Åt detta internationella
stan-dardiseringsarbete har H. Törnebohm1) ägnat sina krafter, och att de svenska insatserna
på området verkligen värderats framgår därav, att Sverige blivit av den internationella
standardiseringsorganisationen ISA (»International federation of the national standardizing
KVALITETENS FÖRÄNDRING FÖR SFÄRISKA KULLAGER UNDER ÅREN 1915 - 1950
STORLEK C.A 1309
ÅR ÅR
Fig. 13.
ÅRTAL ( 3 ÅRS MEDELTAO LAGER MED LIVSLANGDEfl ÖVER 4 MILL VARV, PROCENT HÄRAV BERÄKNAD
LIVSLÄNGD 1 PROCENT AV KATALOG VÄRDENA BÄRFORMAGA 1 PROCENT AV KATALOG VÄRDENA
19 13 40.0 I8.0 59 7
14 57.a 27.2 (b 7 b
15 6i .e 30.8 70.2
ib b5.5 34 7 72.i
17 09.8 40. 3 7(o .
18 73.2 4b.o 79 2
19 75.7 50.6 817
20 7 1 .0 42.2 77.2
21 b9 a 39.7 75?
22 76.0 51.7 81.6
23 73.0 45 b 79.0
24 72.1 45.2 78 7
25 78 2 5b.3 83.fe
2b 88 7 93.3 97 9
27 88 7 933 97.9
28 93.5 123 2 I0b.4
29 92.o (11.2 1032
30 94 0 128.5 107.6
x) Civilingenjör Hilding Törnebohm, övering. vid SKF, Göteborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
