Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska insatser i kullagerteknikens utveckling. Av SVEN WINGQUIST
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
associations») officiellt utsett att vara internationellt sekretariat för alla frågor, som röra
standardisering av kullager och rullager.
I samband med standardiseringen har Törnebohm också ägnat frågan om toleranser
och passningar ett ingående vetenskapligt studium. Behandlingen av toleransproblemen
skedde förr i huvudsak efter empiriska grundsatser, varvid ensidiga subjektiva bedömanden,
ofta på bekostnad av den tekniskt riktiga funktionen, fällde utslaget. Tack vare att
behandlingen av dylika frågor förts över på ett mera vetenskapligt plan, har man genom att
strängt särskilja begreppen »tolerans» och »passning» kunnat uppställa matematiska lagar
för såväl toleransområdena som spelens (positiva eller negativa) funktioner av
diametermåtten. Dessa lagar utgöra numera grundvalen icke blott för den svenska standarden för
toleranssystem utan även för ett flertal utländska. Strävandena hava gått ut på att
inrangera kullagerpassningen i de för allmänna ändamål uppgjorda toleranssystemen för att
underlätta och förbilliga kullagrets användning. Målet har varit, att varje kullagerkonsument
skall kunna vid kontrollering av axlar och lagerhus använda sig av i allmänna marknaden
tillgängliga toleransmätverktyg. För att detta skall kunna förverkligas är det nödvändigt,
dels att de vanliga toleranssystemen utbildas mera rationellt än hitintills, dels att alla
sådana faktorer, som påverkas av passningarna, bliva analyserade. Kullagret som
marknadsvara måste, som naturligt är, vara användbart under de mest skiftande förhållanden.
Det är därför nödvändigt att antalet olika passningar, medelst vilka olika problem skola
lösas, är relativt stort. Som exempel kan nämnas, att passningarna bli olika om ett
kullager inbygges på ett ställe, där belastningsriktningen är roterande relativt ytterringen,
exempelvis i transportrullar, eller där belastningsriktningen är roterande relativt
inner-ringen, exempelvis i järnvägsboxar. Det vanligaste är det sistnämnda fallet. Hänsyn måste
vidare tagas till passningarnas inflytande på lagerglappet. Om t. ex., vilket ofta är fallet,
passningen mellan en kullager-innerring och tillhörande axel är en drivpassning, minskas
givetvis lagerglappet i proportion till passningens hårdhet. Det ligger i sakens natur att
det berörda problemet måste lösas internationellt, om resultatet skall bli tillfredsställande.
Så kommer säkerligen ock att ske; ett förslag till internationellt toleranssystem föreligger
redan, och detta kommer med största sannolikhet inom kort att införas i de olika länderna.
Det föreslagna toleranssystemet har under Törnebohms medverkan uppgjorts på sådant
sätt, att kullager- och rullagerpassningarna kunna lösas inom ramen av toleranssystemet.
Hand i hand med den standardteoretiska utvecklingen av kullagertoleranserna och
kullagerpassningarna hava metoderna för erhållande av rationell kontroll av den samtidigt utökade
precisionen vid tillverkningen varit föremål för oavlåtlig utveckling. C. E. Johanssons1)
kontrollmätningsmetoder hava därvidlag varit grundläggande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
