Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Varvsindustrien i Göteborg och Tekniska Samfundet. Av Dr HUGO HAMMAR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fartyg hade sålunda kommit hem till Göteborgsvarven och skulle bliva den fasta stomme,
som varven i framtiden hade att räkna med som arbetstillgång. Varvets maskinverkstad
var fördubblad i omfång med 4-faldig kapacitet, nya pann- och kopparslagareverkstäder
voro byggda och försedda med modernaste maskiner. Iyikaså voro plåtslageriverkstäderna
utvidgade och förnyade samt försedda med praktiska transportanordningar och goda
verktyg, bl. a. en plåtvals för de största plåtar (7.5 m.), som på den tiden förekommo. Mesta
uppmärksamheten ådrog sig dock den stora stapelbäddstraversen över bädd n:o 1. Den
hade tjänstgjort för 3 pansarbåtar och användes nu för tågfärjan. Denna travers var
hemskriven från Amerika och var ett försök att rationalisera montagearbetet med
moderna lyft- och transportanordningar i stället för det gamla tidsödande och kostbara
systemet med taljor och spiror.
Lundby Mek. Verkstad hade god sysselsättning med sina bogserbåtar, som nu fått
världserkännande och byggdes såväl för svenska hamnstäder som för utlandet.
Vid Eriksbergs Mek. Verkstad fann man en del förbättringar i plåtslageri- och
maskinverkstäderna, men inga särskilt intressanta utvidgningar. Varvet hade ett par kanalbåtar
under utrustning. Av större intresse voro de framsteg varvet gj ort på byggandet av
passagerarebåtar för skärgårdstrafik. Man hade börjat med mindre krävande uppgifter för
Bohusläns skärgård. S/s »Ejdern», s/s »Styrsö II», s/s »Orust» hade alla lyckats bra, varför
man vågat sig på större uppgifter. S/s »Brevik», en passagerarebåt för Stockholms skärgård
av för dåtiden ovanlig elegans, var nu under byggnad och blev början till en hel serie vackra,
välbyggda skärgårdsbåtar för Stockholm, Danmark och Finland, vilka förskaffade
Eriksbergs Verkstad ett alltjämt stigande anseende för denna klass av fartyg.
Nästa gång Samfundet ägnade Varvsindustrien i Göteborg sin uppmärksamhet var
den 5 febr. 1912, då dess medlemmar voro inbjudna att studera isbrytaren »Pjotre Veliki»
(Peter den store), som just då låg klar vid Götaverken för provtur och leverans.
Isbrytarefrågan hade förut funnits på Samfundets föredragningslista vid flera tillfällen, särskilt under
1880- och 1890-talen. Emellertid saknades alla anteckningar om vad som hade blivit sagt
i föredragen, varför man vid detta tillfälle 1912, anmodat mig att redogöra för
isbrytarekonstruktionens utveckling, vilket jag gjorde i ett föredrag publicerat i Samfundets
Handlingar 1912. »Pjotre Veliki» var visserligen resultatet av dessa mina studier, men långt
ifrån en kopia eller ett sammanförande av vad som förut varit gjort. Fartyget är en helt
ny konstruktion baserad på de resultat, som jag hade kommit till under en längre
studieresa i Rigabuktens isar med den stora ryska isbrytaren »Ermack». Fartyget
var därför avvikande från sina föregångare, särskilt vad skrovets form beträffar,
ävensom i en massa detaljer såsom stävar, nitförband etc. Det var med största spänning,
som man motsåg resultatet av denna konstruktion. Direktör E. A. Hedén lämnade
senare på aftonen en redogörelse över erfarenheterna från den provtur, som under
dagen hade blivit utförd. Det hade motsvarat våra förväntningar. Det verkliga pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
