Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs Hamn under 50-års-perioden 1882 till 1932. Av Hamnöveringeniör, major KNUT E. PETTERSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lunda angives, att 19 fots djup under 1885 blev färdigt i rännans norra sida samt att 20 fots djup var färdigt
1887 i södra hälften av rännan och i hamnbassängen mellan Gamla Varvet och Barlastkajen.
År 1895 utarbetades på grund av alltjämt ökade krav på större djup i inf artsrännan — d. v. s. delen
utanför Nyckelbojen vid Röda Sten — och i yttre delen av segelrännan, en plan att efter hand upptaga 8 meters
djup på högst 200 meters bredd upp till Klippan. Planen antogs av Stadsfullmäktige och fastställdes av
Kungl. Maj:t i dec. 1897. Arbetet påbörjades 1899, varvid till en början 7.0 m:s djup upptogs å 150 m:s
bredd. År 1902 var denna fördjupning färdig upp till Klippan och fortsattes 1903—06 fram till närheten av
Stenpiren. Sistnämnda år fördjupades även till 7,0 m förtöjningsområdena utanför Masthuggskajen samt vid
Sågen och Kusten; 7,0 m:s djupet var således i stort sett färdigt vid första 25-årsperiodens slut, år 1907.
Transporten från mudderverken till lossningsplatserna ägde före 1880 rum uteslutande med små 4-kantiga
träpråmar rymmande c:a 12 m3 mudder. Sedan ett försök 1880 gjorts med 4 st. större järnpråmar om c:a
90 m3 rymd, men detta försök ej slagit väl ut, börjades 1882 byggandet av nya träpråmar, rymmande c:a 30 m3
och av den dubbelbottnade och med lutande stävar försedda typ, som ännu användes. Som denna typ visat
Fig. 2. Handlossning av mudder å Tingstads vassen på 1880-talet.
sig särdeles lämplig, användes den för allt mudder, som lossades av de med paternosterverk utrustade
elevato-rerna; större enheter om upptill 60 m3 ersatte så småningom 30 m3:s pråmarna.
De små 4-kantpråmarna stakades i regel för hand under transporterna. Redan på 1870-talet hade dock
bogserbåtar börjat användas för transporter över större vattendjup än 4 å 5 m, i vilket fall stakning visade
sig vara mindre lämplig. Ännu så sent som 1896 verkställdes en del pråmtransporter med stakning, men
efter detta år hava endast bogserbåtar använts.
Fyllningar.
De upptagna muddermassorna, som utgjordes av älvbottnens lösa blålera, lossades i regel å närbelägna
upplagsplatser invid älven, i äldre tider å Lnndbyvassen, vid Pölsebo m. fl. ställen samt senare å
Tingstads-vassen, som från 1879 till och med 1900 eller i 22 år var den huvudsakliga uppläggningsplatsen. Sedan
Ting-stadsvassen uppfyllts, måste man se sig om efter nya lämpliga platser och riktade då först sina blickar österut,
där ännu stora vassområden funnos tillgängliga vid Marieholm ovanför Säveåns utlopp. År 1896 fastställdes
plan för en reglering omfattande muddring och fyllning i denna del av hamnen. Tre år senare eller 1899
påbörjades arbeten här med inpålning och invallning; för att kvarhålla muddret måste nämligen i regel
strand-skoningar av pålar jämte bakomvarande vallar först ordnas, och fyllningen kan i regel sedan ej påbörjas
förrän efter något år. Från och med 1901 blev Marieholm sedan upplagsplats för mudder i älvens övre del. Samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
