Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektroteknikens 50=åriga utveckling i Göteborg och dess omgivningar. Av Professor FREDRIK H. LAMM.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På grund av att elektrotekniken uppstått under en tid, då handel och kommunikationer
mellan olika länder och världsdelar varit i så hög grad utvecklad, hava de elektrotekniska
hjälpmedlen funnit utbredning och användning i stort sett ungefär samtidigt i alla
kulturländer.
Av ovanstående framgår, att en redogörelse för elektroteknikens utveckling i Göteborg
nnder de senaste 50 åren kommer att i allmänna drag återspegla hela elektroteknikens
praktiska utveckling och segermarsch ända från dess linda och till dess nuvarande
ståndpunkt och i stort sett även dess utveckling inom varje kommersiellt och industriellt
framåt-gående plats av motsvarande storlek. På grund av den framåtanda, som under denna tid
på så många olika områden gjort sig gällande i Göteborg, har denna stad i flera avseenden
gått i täten för elektricitetens praktiska tillämpning inom vårt land.
Elektroteknikens första telningar i Göteborg.
Den första känning, som Göteborgarne hade av det vi nu kalla elektroteknik torde hava
varit genom det på sin tid så epokgörande införandet av den elektriska telegrafen i början
av 1850-talet.
Före Tekniska Samfundets bildande, år 1882, torde förutom telegrafen och ett fåtal
privata telefonanläggningar — bl. a. en försöksanläggning mellan Göteborg och Jonsered
redan 1878 samt den år 1881 av Belltelefonbolaget startade telefoncentralen — i Göteborg
endast hava förekommit en och annan ambulerande elektrisk belysningsanläggning,
bestående av en lokomobil, med rem drivande en liten dynamomaskin av Grammes typ. Sådan
förekom vid några högtidliga tillfällen för att lämna ström till en eller annan båglampa och
konkurrerande med det s. k. kalkljuset bl. a. på skridskobanan i Göteborgs
Trädgårdsförening och någon gång också vid dess dåtida lilla »schweizeri».
Men vid tiden för Tekniska Samfundets bildande uppstod i Göteborg de första
elektriska belysningsanläggningarne av mera stationärt slag. Edisons och Swans glödlampor,
vilka möjliggjorde en fördelning av den elektriska belysningen på små ljuskällor hade blivit
lättillgängliga och lockade till införande av elektrisk belysning även inomhus. Den första
glödlampsbelysningen i Göteborg anordnades sålunda på hösten 1882 i Chalmersska
Slöjdskolan, med ström från en liten Grammemaskin, driven av verkstadens ångmaskin.
Vid tiden för Tekniska Samfundets bildande anordnades även elektrisk belysning å
Eorensberg, driven av en lokomobil, och ingeniören S. A. Schaar, senare telegrafdirektör,
anlade i apoteket »Enhörningen» en elektrisk belysningsanläggning med Swans glödlampor
och en Siemens dynamomaskin. Kort därpå följde liknande enstaka belysningsanläggningar
i bl. a. apoteket »Kronan», i Skandinaviska banken och hos Herr Pontus Furstenberg
(nuvarande Palace hotel). De båda sistnämnda anläggningarne utfördes av ingeniören Th.
Olån medelst Edisonmaskiner, remdrivna av gasmaskiner. Det dröjde ej heller länge förr
än de större hotellen installerade elektriskt ljus med egna dynamomaskiner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
