Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektroteknikens 50=åriga utveckling i Göteborg och dess omgivningar. Av Professor FREDRIK H. LAMM.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektriska utställningen år 1885.
En kraftig framstöt gjorde elektrotekniken i Göteborg genom den elektriska
utställning, som det redan från början så livaktiga Tekniska Samfundet i Göteborg anordnade
1885, den första utställning av detta slag i Sverige och, — enligt det tal varmed
landshövdingen, greve A. Ehrensvärd öppnade utställningen — den fjärde eller femte i Europa.1)
Utställningen, som hölls öppen under tiden 30 maj—6 juli, och som till lokal hade hela
Slöjdföreningens skola, nuvarande Chalmersska Institutets Vasabyggnad, rönte mycket stor
framgång, och till densamma försåldes nära 12.000 inträdesbiljetter.
Då denna utställning utförligt beskrives i den i detta band ingående historiken över
Tekniska Samfundet, vill jag härmed blott framhålla, att densamma säkerligen hade en
mycket stor betydelse för elektroteknikens utveckling och popularisering i Göteborg under
de därpå närmast följande åren.
Privata elektricitetsverk för försäljning av elektrisk energi.
Det första elektricitetsverket ej blott i Göteborg utan i hela Sverige för generering och
försäljning av elektrisk energi till allmänheten hade anordnats redan 1884, således året före
den elektriska utställningen, av ingeniören vid statens järnvägar Edv. Bildt. Det var
inrymt i en förhyrd källarlokal i huset nr 44 vid Kyrkogatan och bestod av tre lokomobiler,
vardera drivande två små dynamomaskiner av Wennströms tillverkning. Eokomobilerna
ersattes dock snart av en ångmaskin om 120 hkr. Verket, som lämnade ström för
belysning av närliggande butiker etc., visade sig emellertid föga lönande. Ing. Bildt måste
efter kort tid överlämna anläggningen till sina kreditorer. Huvudsakligen bland dessa
bildades då Göteborgs Elektriska Aktiebolag, som i Mars 1886 övertog driften. Direktör S.
Hammarstrand uppgiver i sin historik över Gas- och Elektricitetsverken i Göteborg
(Göteborgs Jubileumspublikationer 1923), från vilken uppgifterna rörande de första
elektricitetsverkan i Göteborg i huvudsak äro hämtade, att detta elektricitetsverk lämnade ström
till c:a 1.000 glödlampor.
Konkurrerande elektricitetsverk uppstodo emellertid inom kort. På hösten 1886
an-lade sålunda ingeniören H. Hallin ett verk i närheten, nämligen i huset Kungsgatan 31,
vilket bl. a. levererade elektrisk energi till Stora Teatern, och hösten därpå uppförde
Aktiebolaget Hakon Brunius en kraftstation på Otterhällan med Göteborgs Mek. Verkstad som
huvudintressent.
Denna station lämnade ström till den första elektriska gatubelysningen i Göteborg.
År 1887 uppsattes nämligen 24 seriekopplade båglampor i hamnen, vilka drevos från
stationen på Otterhällan. Redan året därpå utökades ytterbelysningen med 50 seriekopplade
båglampor på statens järnvägars stationsområde och erhöll då ström från en
Thomson-Houstons båglampmaskin för 2.500 volt likström i Otterhällestationen. Samma år anord-
*) Se Minnesskriften »Tekniska Samfundet i Göteborg 1882—1907, utgiven med anledning av Samfundets
25-årsjubileum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
