Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två märkliga tilldragelser inom bryggeriindustrien för 50 år sedan. Av Ingeniör ERIK OLSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För all denna kyla åtgick mycket is. Isen var för framställning av det underjästa
ölet lika viktig som malt och humle. Tillverkningens räntabilitet blev till stor del beroende
av istillgången. En isfri vinter kunde betyda ett bryggeris ruin. Eagerkällarna måste
kombineras med iskällare, vilkas storlek knappast kunde understiga 1/3 av lagerkällarnes
volym, och sålunda för ett större bryggeri rymde jättestora isförråd. Man må nämligen
besinna att ett lagerölsbryggeri behöver lagerutrymme
för en kvantitet öl som motsvarar 1/3—1/4 av hela
årsproduktionen. Det uppgives, att isåtgången under denna
tid, varom nu är fråga, vid ett visserligen även efter våra
dagars förhållanden mycket stort bryggeri i Miinchen,
med en omsättning av 300.000 hl, var 25.000 ton is om
året.
Det må under dessa förhållanden befinnas förklarligt,
att bryggeriindustrien kommit att stå fadder till
kylma-skinstekniken. Carl von Eindes första försöksmaskin
med metyleterkompressor utexperimenterades på
bryggeriet »Zum Spaten» i Miinchen 1875 och den första fullt
driftsdugliga maskinen med ammoniakkompressor insattes
Kylteknikens upphovsman.
i det stora Dreherska bryggeriet i Triest år 1877.
Underjäsningstekniken utbildades under en tid, då uppfattningen om jästen såsom
levande organism ännu ej trängt igenom, men icke förty var det praktiskt vedertagna
förfarandet just det, som skapar de bästa betingelserna för jästens livsverksamhet och i möj-
ligaste mån skyddar för infektion. De låga
temperaturerna var det medel, varigenom detta nåddes. Under
huvudjäsningen tilläts temperaturen stiga just så mycket, som
var behövligt för livlig jäsning, vilken temperatur såsom
ett karakteristikum för under jästen kunde hållas tämligen
låg, och under den efterföljande lagringen nedtrycktes
temperaturen så mycket som praktiskt taget var möjligt.
Sedan den »vitalistiska» uppfattningen om jäsningens
natur förts till seger, av Pasteur formulerad i satsen »ingen
jäsning utan liv» (1857), skapades i första hand genom
denne forskare det vetenskapliga underlaget för
jäsningstekniken. Han hade påvisat faran av jästens och ölets
Emie Christian Hansen. infektion med bakterier och utarbetade tillsamman med
jästrenodlingens skapare. bryggaren Velten i Marseille för tekniken avpassade
metoder för sterilt arbete.
Härmed grundlädes jäsningsläran, och denna gren av tekniken länkades in på banor,
som sedermera fullföljts. Men trots betydelsen av detta pioniärarbete, kan det ej sägas hava
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
