Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två märkliga tilldragelser inom bryggeriindustrien för 50 år sedan. Av Ingeniör ERIK OLSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varit för bryggeriindustrien epokgörande i samma grad som Emil Christian Hansens
senare sensationella upptäckt av vild jäst såsom skadegörare å öl och hans i anslutning
därtill utarbetade metod att verkställa renodling av jäst utgående från en enda cell. Han
ådagalade att kultur jäst kunde bestå av många olika arter eller raser, och innebörden i
hans förfarande var, att varje bryggeri skulle kunna utvälja just den renodlade jästras,
vars jäsningsegenskaper passade detta bryggeris lokal
Hansens arbeten offentliggjordes år 1883.
Hansens renodlingssystem och Lindes kylmaskiner satte
sin prägel på den epok inom maltdryckstillverkningen,
som kan sägas hava inträtt omkring år 1882. 1880- och
1890-talen gingo helt i dessa händelsers tecken och
framkallade den allmänna nyorientering, som givit anledning
till det inledande omdömet i denna uppsats.
Sedan detta konstaterats är det med berättigad
stolthet vi kunna peka på, att på båda nu nämnda viktiga
områden bryggeriindustrien i Göteborg varit banbrytande
här i landet. Johan Wilhelm Eyckholm, som med
sällsynt skarpblick 1881 planlagt och uppfört Wilhelmsdals
Bryggeri, nuvarande Eyckholms Bryggeri, försåg detta
bryggeri såsom den förste inom svenska
bryggeriindustrien redan år 1887 me(i kylmaskin och införde ävenledes
som den förste i landet, 1888, propageringsapparat för renodlad jäst.
På så sätt kom bryggeriindustrien i Sverige, enkannerligen den i Göteborg, att från så
gott som begynnelsen vara med om den tekniska uppsvingsperiod, som utmärkte denna
industrigren från 1880-talets början och som gjorde den värdig att såsom jämbördig med
annan industri spela en roll i det tekniska och industriella livet. Det fanns väl även före
denna tid efter tidens mått rationellt arbetande bryggerier, men de empiriska
förutsättningarna för tillverkningen och det ringa tekniska underlag, som krävdes av dennas
utövare, kunde förklarligt nog ej tillföra denna industri någon större uppmärksamhet under
ett tidsskede, då samtiden med oförställd beundran fått bevittna, huru uppfinningar slag
i slag, nya material och geniala maskinkonstruktioner revolutionerade
tillverkningsprocesserna och läto sannskyldiga tekniska underverk se dagens ljus inom särskilt den
mekaniska industrien.
Med 1880-talet inträdde emellertid en avgörande förändring för bryggeriindustriens del,
som förde denna till en helt annan teknisk fullkomning än förut. Förståelsen för jästens
natur, dess behandling och renodling hävde den otrygghet över tillverkningen, som
möjligheten till jäsningskalamiteter av olika slag förde med sig. Alstrandet av nödig kyla på
maskinell väg blev kompletteringen härtill och medförde ej blott betydande arbetsbespa-
förhållanden. Resultatet av
WirHKrM Lyckhoi<m.
Föregångsman inom den svenska
bryggeriindustrien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
