Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Översikt över Göteborgs byggnadsutveckling under de senaste 50 åren. Av Förste stadsarkitekt KARL SAMUELSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bindelserna mellan älvstränderna och därmed samhörande trafikfrågor, ett
stadsplanepro-blem, som måhända f. n. torde vara det viktigaste av alla.
Utom de centrala stadsplane- och trafikproblemen hava de yttre och nyinförlivade
stadsdelarna varit föremål för vitt omfattande regleringar. Härvid är att nämna Uandala,
Kungsladugård, Bagaregården, Uundby samt de nyinkorporerade områdena av Örgryte.
I huvudsak har det här varit fråga om friliggande och öppnare byggnadssätt. Det första
egnahemscmrådet var Uandala, som påbörjades år 1913 och därefter Änggården och Bagare-
gården. I dessa fall gällde det områden, som upplätos med tomträtt av staden.
Tomträttsinstitutet synes emellertid i motsats till förhållandena i Stockholm icke varit den lämpliga
formen för markupplåtelse i Göteborg, enär den sedermera frångåtts, och all tomtöverlåtelse
sker numera i form av försäljning.
Bebyggelse och stadsbild.
Göteborgs senaste femtioåriga utveckling innebär givetvis i fråga om bebyggandet
icke blott en utvidgning av bebyggelsen utan också betydelsefulla omdaningar. För att
belysa dessa kan det vara av intresse att först erinra om, hur situationen vid 1880-talets
början gestaltade sig. Stadens kärna var fortfarande området inom Vallgraven ehuru
bebyggandet fortskridit å områdena därutanför. Det var dock en i huvudsak tradionell bebyggelse
Kl N G SLADUGÅRD SLOTTSKOGEN ANGGARDEN
1922 års stadsplan för Kungsladugård och Änggården, sedermera delvis omarbetad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
